Roadtrip

On the road, the highway, the freeway... and route 95... into Vegas Baby!!

Vi är på en lång väg några timmar från Las Vegas, lyckades komma undan en speeding ticket for ett litet tag sen. Men nu ar de full rulle igen!

USA resan startade for nio dagar sedan, de var trångt, varmt och underligt folk runt omkring.. segaste flighten med AIR China, Destination San Francisco!!!

Vi lamnade china kl 16 torsdag, kom fram till San Francisco kl 12.05 torsdag.. utan tidsuppfattning med allman forvirring och jetlagg tog vi oss till hostelet som smatt ironiskt låg i Chinatown med chineser överallt.

Efter nagra timmars powernap och storsta subway mackan nagonsin tog tredje kapitlet på bloggen fart. Någon dok plotsligt upp i lobbyn, helt rätt! THEODOR Ricklefs entrade resan och äntligen var truppen samlad for att äga usa.

San Francisco:

Forsta intrycket blev lite en chock. Många hemlösa, förvirrade Hippies och dealers lite här och var, hostelet vi hade bokat från china fick vi andra efter ha hört att Tenderloin inte var de mysigaste kvarteret efter kl 10.

Bilden andrades ganska snabbt nar vi började skejta runt till parker och spots dar vi traffade lite folk, staden ar avslappnad och harmonisk med mycket trevlig befolkning. Helt klart den haftigaste topografin en stad kan ha.

Efter Beijing och Tokyo blev vi lätt förvanade over hur tomt det var pa gatorna efter 9 en fre, lördagskvall.

Vi hade fatt tips fran våran vän Erich som vi motte i Tokyo vart vi skulle gå for att hitta grym klubb i narheten av varat hostel. Det blev en annorluna kvall for oss som hade festat med asiater de senaste manaderna.

Har dansade brudarna som pa MTV, utmanande men enbart tease. Ska man hooka maste man göra de med stil och helst med mycket sjalvfortroende. Har aldrig sätt en sa serios dancebattle, en stor ring av folk som turades om att flasha sina moves.

Det ar trevligt att se sa mycket olika folk leva tillsammans, aven om de till viss del är uppdelat så ser man ganska ofta asiater, svarta och vita hänga tillsammans.

Det mest imponerande händelsen på våran amerikanska vistelse än sa länge var när vi träffade Erichs vän som bodde i Oakland. Han visade sig vara gitarristen i Flipsyde, ett känt band som slog ganska stort i sverige med hitlåtarna When it was good och Someday.

Visserligen var han inte stolt over dessa låtar och han sa hela tiden att tjejen som sjunger förstörde deras band (skivbolaget bestämde att de skulle ha med henne).

Han visade oss runt, ringde sin polare i Testament for att ta en bira med oss men han var inte i Oakland for tillfallet. Coolt var aven att hans polare i Greenday ibland hänger i den lokala baren som vi drog till.

Vi fick se studion som har varit hans hangout sedan länge, faith no more, metallica, Testament och sjalvklart Flipsyde har spelat in dar.

Filips slacktingar Johan, Carlos, annika och marika hade styrt upp ett underbart barbequeparty. Location: Annika och Carlos Hästgard omgiven av vingardar en bit utanfor San fran. Det var väldigt skoj och givande, vi fick mycket råd infor den kommande roadtripen. / Gustav

Fotnot; Filip och Gustav har drabbats hart av gula febern och saknar uppenbarligen det japanska klubblivet, asian-americans kan inte slacka deras torst. Hormoner loper amok och det oroar mig. / Theo

Road Trip:

Highway 1, vacker utsikt langs kusten i en ny Chrysler Van som vi av ren tur fick istallet for en vanlig kombi. Storre frihet har man nog inte haft, vi kan åka vart vi vill och när vi vill.

Första destinationen blev Santa Cruz, efter något ostadigt vader i San francisco var det nu strålande sol, varmt och skönt. Här var de skejting, beachen och tacobell till frukost... de blir till att träna hårt sen hemma i sverige. / Gustav

Efter 2 dagar med en hårt chillande och en del skejting var det dags för natur och vacker miljö i naturresarvatet Yosemity. Vi bestämde även efter mycket diskuterande att köpa tält och sovsäckar till Theos massiva protester, vilket vi fick mycket nytta av senare... kunde fått iaf men vissa i gruppen ar lite for mycket storstad för det.

Efter vackra men kalla Yosemty var planen Vegas men istället då vägarna var stängda pga för mycket snö var vi tvungen att ta en omväg till ännu kallare Tahoe Lake. Även här var det vackert men mycket dött så vistelsen vart kort.

Efter en klassisk amerikansk frukost med bagels och peanut butter sa gav vi oss av mot Vegas! Förvantligarna var såklart mycket stora och blandade och trots en 7 timmars lång bilfärd var taggen hög.

Planen var först att anlända med stil genom att checka in på en av dom lyxiga hotellen på Strippen men vi fick nöja oss med lite mindre charmiga Motel 6 efter att ha insätt, kanske ganska sa sjalvklart, att priserna var för höga.

Vi spenderade 2 kvällar i världens mest kända nöjesstad, en stad som skriker 2 saker: gambling och sex. Overallt finns kasinon, klubbar och stripklubbar, ofta kombinerat. Helt klart en farlig stad att vara i om man har en begränsad budget.

En kvall gick vi pa en klubb som verkligen kan sammanfatta Vegas (Mamma du hade älskat det stället :), otroligt lättklädda och välkladda tjejer med plastbröst överallt och en inredning som var det lyxigaste nån av sätt. Vi hade helt klart kunnat spendera mer tid i denna disneyland for vuxna men pengarna satte helt enkelt stopp och vi var istallet tvugna att sticka

därifran.

Nasta destination är Grand Canyon som förhoppningsvis kommer bjuda på ett annorlunda sceneri! Hej hej // Filip

Gula Febern

Konnichiwa!

Klockan är 19.38 och vi befinner oss för tillfället i centrala peking. Igår lämnade vi Tokyo som med lite distans till förmodligen är världens roligaste och intressantaste storstad!

Tokyo känns egentligen som en stor fantasi, det man varit med om känns så otroligt overkligt så att man hela tiden måste intala sig själv vad man egentligen har varit med om. Att lämna denna Tokyo var deprimerande och ångestfullt. Både Gustav och jag hade mot slutet av vistelsen skaffat oss flera vänner, och japanska tjejer som var mer än bara vänner vilka det inte alls var roligt att lämna. Dessutom då The Golden Week skulle börja, en tid då alla japaner är lediga och då det finns tusen saker att göra.

Då förra inlägget gjordes hade Gustav gett sig av mot Tokyo medan jag hade gjort en avstickare själv söderut. Att inte boka något boende i förhand i japan och åka runt utan att kunna japanska visade sig än vara mycket svårt. En natt spenderades på internetcafe och en annan på golvet med milimetertunn madrass i ett billigt hostel. Men samtidigt fick jag se en ganska så genuin del av japan då platserna var mindre turiststäder än t.ex. Hiroshima.

Gustav hade under tiden festat en hel del och fattat tycke för en Japansk flicka, eller mer tvärt om.
De sista 2 veckorna var helt fantastiska och gick alldeles för fort. I vårt kapselrum träffade vi Erik, en förvirrad 35 årig drömmare som rökt lite för mycket weed i sina dar. Han visade sig vara än otroligt skön person som vi spenderade mycket tid med. Han har ett program som heter Big In Japan som handlar om att han har sålt allt han äger i San Fransisco som han kommer ifrån och försöker leva Big In Japan. Det går mindre bra för han då hans främsta skill är att rappa texter han kommit på när han var hög till kända låtar. Förhoppningsvis kommer vi att kunna se på hans nästa program på den fria kanalen i San Fransisco där han visar sitt program. Detta avsnitt kommer handla om allt sjukt som händer runt Shinjuku och Gustav och jag har en framträdande roll.

Att vara i Tokyo kräver verkligen att man är redo för det. De första dagarna fick jag nästan panik av alla människor, byggnader och tunnelbanelinjer men Tokyo växer sannerligen på dig. Det är svårt att ha en dålig dag med människor som är så otroligt trevliga och annorlunda. T.ex. frågar du en Japan efter vägen så kommer han leda dig dit, eller som hände mig när jag var i Beppu att dom körde runt mig i sin bil på gratis sightseeing då jag frågat vad man bör se på denna plats.
Sjuka saker som att människor däckar överallt på gatorna då dom är fulla och det är okej, eller människor uppklädda som animefigurer blir helt plötsligt normalt. Man vänjer sig och börjar gilla det stenhårt.
Det känns som något är fel idag då vi idag går in på restaurang i Kina och inte möts av ett gällt och glatt Hassemasseyy! (välkommen). Man undrar också vart alla mat och drycks automater är som man tagit för givet vart man än går. Bara Tokyo har över 6 miljoner av dom och dom säljer inte bara mat och dricka, vi hann se att dom säljer blommor, paraplyer mm.

Nattlivet är en stor del av tokyos charm och har verkligen varit än stor del av våran vistelse i Tokyo. Man har verkligen så mycket att prata om dan efter då vad som hälst kan hända. För det första är människorna så otroligt härliga. Japanska killar kommer fram och bjuder på öl och frågor man gillar japanska tjejer och hur dom kan hjälpa en träffa dom, (inte hallickar). Kvinnorna... oj, förmodligen dom bästa i hela världen, alltid välklädda och snygga, alltid trevliga och söta, dessutom har dom en sådan otrolig charm som får oss att undra hur det ska gå att komma tillbaka. Och kickern är, dom gillar västerlänningar. Tydligen så är Japanska killar väldigt komplicerande med sina relationer då det krävs en mindre förlovning innan dom ens får träffa en tjej på det sättet.

En dag träffade vi gustavs skejtarkompisar som körde runt oss i bilar till olika spots där vissa proffesionella skejtare langade upp tricks. Även här slås man hur trevliga och öppna dom är, man tänker att detta skulle aldrig kunna hända i Sverige då så mycket på något sätt handlar om att kunna visa sig bättre än andra. Denna dag skejtade vi fram till natten i den bästa skejtpark jag sätt. Kvällen avslutades med en stor nudeltalrik med hela gänget och stämningen var verkligen på topp.


Som sagt försvann dagarna alltför fort. Helt plötsligt var det sista dan och det var dags att säga hejdå till att underbara människor man träffat. Det var så svårt att lämna att vi var mycket nära på att missa planet till Peking.
Väl i Peking så märkte man direkt att man lämnat japan och vi kastades in i kinas mer hårda, rakt på sak klimat.
T.ex. då vi stod i kön till snabbmat så trängde sig flera personer framför oss medan vi försökte beställa för att det gick långsamt och vi inte kunde språket. Några minuter senare bevittnar vi en kraftkamp mellan avstigande och påklivande personer som reser med tunnelbanan. Det slutar med att de påklivande personerna puttas bakom med kraft bara för att springa tillbaka för att försöka komma in igen. Gustav och jag bara tittar faschinerande på och undrar hur dessa människor inte kan förstå en sådan simpel sak som att släppa ut människor innan man går på.

En sak som är så skönt är dom billiga priserna, en än gång för mig. Mat kostar 10 kronor och att resa med taxi kostar 10 kr. Vi testade också att gå ut på nattklubb, det var förmodligen den sjukaste nattlklubb jag varit på. Otroligt lyxig och dom hade till med en person på toaletten som gav en papper när man tvättat händerna. Det var såklart billigt också.

Idag har också den varit mycket speciell. Efter att ha köppt varsin traditionell kina hatt gav vi oss ut på gatorna till forbidden city och shopping malsen. Varenda människa, och det finns miljarders, kollade och skrattade när dom såg oss och gav kommentarer som: COOL!.

Det sista som hände var att vi tog cykeltaxi, som jag till och med fick cykla då cykelchaffisen inte orkade, som försökte lura oss på pengar. Han hade tydligt sagt 3 kr men när vi kom fram till ingenstans var det helt plötsligt 300 kr! Det vart nästan bråk och vi vart tvungna att fly springades med dom jagandes.
Imorgon fortsätter sightseeing med kinesiska muren och världens största budda.

Om 1 månad är vi hemma, jag kan inte förstå hur snabbt det har gått,